Avsiktsförklaring
Med en avsiktsförklaring, eller Letter of Intent (LOI) som det heter på engelska, kan ni definiera ramverket och villkoren för affärsförhandlingar med en motpart.
Det är vanligt i samband med företagsöverlåtelser. Ett intentionsavtal bidrar med trygghet för er bägge, underlättar processen och ökar chanserna att nå i mål med förhandlingarna.
Vad är en avsiktsförklaring?
En avsiktsförklaring är ett dokument som uttrycker parters tydliga avsikt att delta i en affärstransaktion eller ett samarbete med varandra. Det används ofta som en inledande fas i affärsförhandlingar för att klargöra parternas intentioner och sätta ramarna för förhandlingarna.
Avsiktsförklaringar är vanliga inför bland annat företagsöverlåtelser eller fusionering av bolag.
På engelska kallas det för Letter of Intent, vilket förkortas LOI. Dessa begrepp används också på svenska. Dessutom hör man ibland benämningarna ”intentionsavtal” och ”föravtal”, vilket är samma sak.
Varför skriva ett Letter of Intent?
Det finns flera fördelar med att upprätta en avsiktsförklaring:
- Ett sätt att bekräfta intresset: Med ett Letter of Intent visar du ditt företags genuina intresse och kan ”filtrera bort” vissa oseriösa motparter. Är motparten inte villig att skriva på ett LOI lär det troligtvis inte bli någon affär ändå.
- Definiera ramverket: Ett LOI kan ange tidslinjer, ansvarsfördelning och förbehåll.
- Underlätta dialogen: Det kan vara lättare att förhandla när det finns ett intentionsavtal på plats som definierar startpunkt för diskussionerna, villkor och mål med förhandlingarna.
- Öka chansen att nå i mål: En avsiktsförklaring kan säkerställa att parterna har förutsättningar att nå fram till det slutgiltiga avtalet, vilket är målet för förhandlingarna.
- Fungera som förarbete till avtalet: Ett LOI kan ibland fungera som ett första utkast till det mer omfattande avtal som skrivs efter att förhandlingarna avslutas.
- Tydligt visa vad som förväntas av varje part: Avsiktsförklaringen definierar ofta tydligt vad som förväntas av varje deltagande part, vilket minskar risken för missförstånd. Dessutom kan det framgå vad som händer ifall parterna inte kommer överens och hur eventuell tvist ska lösas.
- Ökad trygghet: Det går att använda ett föravtal för att bestämma att motparten inte kan förhandla med andra under en viss period (exklusivitetsförpliktelse). Det kan definiera att parterna inte får avslöja viss information under förhandlingarna (sekretessförpliktelse). Dessutom kan man bestämma villkor för att dra sig ur förhandlingarna.
- Vara till nytta i marknadsföringen: De företag som förhandlar kan skapa positiv uppmärksamhet i media genom att meddela att de undertecknat en avsiktsförklaring.
Hur skriver man en avsiktsförklaring?
Säkrast är att låta en jurist vara med och utforma avsiktsförklaringen istället för att bara använda en mall så att den blir korrekt och så att ni undviker fallgropar.
Här är ändå exempel på vad som kan ingå:
Generellt brukar ett Letter of Intent ange en förklaring till varför förhandlingar inleds och förtydliga attingen av parterna har en förpliktelse att genomföra affären. Den anger att ett slutgiltigt avtal ska upprättas när förhandlingarna är klara.
Tidsplan, preliminär köpeskilling och principiella villkor för att affären ska bli av kan också ingå.
För att öka tryggheten för bägge parter kan vissa juridiska åtaganden inkluderas:
- Sekretessförpliktelse: En bestämmelse om att parterna inte får avslöja viss känslig information om den andre parten som de får reda på under förhandlingarna. Om så sker kan det bli aktuellt med vite (vilket också definieras i LOI).
- Exklusivitetsförpliktelse: Ofta riktat mot säljaren och betyder då att den som ska sälja sitt företag inte får förhandla med andra potentiella köpare. Det ger köparen möjlighet att lägga resurser på förhandlingarna och på att göra en due diligence.
- Vad som händer vid tvist: Slutligen kan det stå vad som händer ifall parterna inte kommer överens eller vid avtalsbrott. Ofta väljs skiljeförfarande istället för domstol för att eventuell tvist inte ska bli allmänt känd.
Är en avsiktsförklaring juridiskt bindande?
Det beror på. Själva rubriken på avtalet, det vill säga att det står ”avsiktsförklaring” eller ”Letter of Intent” är inte avgörande för om det är bindande eller inte.
En avsiktsförklaring kan vara juridiskt bindande om innehållet är formulerat på ett sätt som gör det till ett regelrätt avtal. Bra exempel är eventuell sekretessförpliktelse eller exklusivitetsförpliktelse. Formuleringar såsom att partnerna ”ska” eller ”kommer överens om” visar tydligt att det ska ses som ett bindande avtal.
Då konsekvenserna av en felaktigt formulerad avsiktsförklaring kan bli kostsamma är vårt råd att alltid anlita en jurist när ni ska skriva en LOI.