Arvslott och laglott

Arvslott är den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får genom arvsordningen eller testamente. Laglott är hälften av arvslotten. Det är något som en bröstarvinge alltid har rätt till, oavsett vad eventuellt testamente säger.

I denna artikel tittar vi på vad arvslott är och hur den förhåller sig till laglott. Vi visar bland annat vad som händer om det finns särkullbarn eller efterlevande maka och vad som gäller ifall den avlidne testamenterat bort sin egendom till någon annan.

Läs mer
Hitta jurist på din ort

Vad är arvslott?

Arvslott är en arvtagares del av kvarlåtenskapen efter någon som avlidit.

Så här fungerar det:

  • När någon dör lämnar han eller hon som regel tillgångar och skulder efter sig. När man räknat bort alla skulder kallas det som är kvar av tillgångarna för kvarlåtenskap.
  • Arvslott är den del av denna kvarlåtenskap som varje arvinge får – antingen genom den så kallade legala arvsordningen eller genom testamente.
  • Hur stor arvslotten är beror dels på hur stora tillgångar som finns kvar efter att dödsboet betalat skulderna, dels hur många det är som ska dela på arvet.

Den legala arvsordningen

För att förstå när arvslotten kan bli aktuell får vi titta på den så kallade legala arvsordningen. Den baseras på den avlidnes släktskap och visar vem som kan ärva och i vilken turordning.

Lite förenklat ser det ut så här:

  1. Först ärver bröstarvingar. Barn, barnbarn och så vidare i nedstigande led.
  2. Finns inte bröstarvingar ärver föräldrar – hälften var.
  3. Om en förälder inte är i livet delar den avlidnes syskon på den förälderns lott. Ifall ett av dessa syskon är avlidet får dess avkomlingar (barn, barnbarn och så vidare) dela på syskonets lott.
  4. Finns inga syskon eller avkomlingar till syskon får den enda efterlevande föräldern hela arvet.
  5. Därefter ärver farföräldrar och morföräldrar, vilket av naturliga skäl är relativt sällsynt men det förekommer. Ärvdabalken definierar även vad som händer om det saknas farföräldrar och morföräldrar.

Den exakta legala arvsordningen framgår av 2 kapitlet 1-4 § i ärvdabalken. Vi rekommenderar att kontakta en jurist om du har frågor kring arvsordningen.

Arvslott för gifta par – makars arvsrätt

Som du ser finns inte gifta makar med i den legala arvsordningen. En efterlevande make ärver nämligen efter den avlidne maken direkt. Eventuella barn ärver inte något förrän bägge föräldrarna dött.

Det enda undantaget är om det finns särkullbarn, det vill säga barn som endast hör till den avlidne maken. Dessa har rätt till sin arvslott direkt efter bortgången.

Till skillnad från de arvingar som omfattas av arvsordningen har dock makar något som kallas för fri förfoganderätt. Det betyder att de får lov att använda egendom som de ärvt men de får inte ge eller testamentera bort den.

För att göra det hela lite tydligare kan vi titta på några exempel på hur det kan gå till i praktiken.

Exempel 1

Olle och Eva är ett ogift par. De har två barn. När Olle dör är de två barnen bröstarvingar, var och en med en arvslott som motsvarar hälften av kvarlåtenskapen.

Exempel 2

Greta och Klas är ett gift par. De har två barn. När Greta dör ärver Klas hela kvarlåtenskapen. När senare Klas dör får de två barnen dela på kvarlåtenskapen.

Exempel 3

Nils och Gunnel är gifta. De har ett gemensamt barn. Nils har dessutom två barn från ett tidigare äktenskap. Dessa kallas för särkullbarn. När Nils dör får hans två särkullbarn rätt till sin respektive arvslott direkt. Den återstående tredjedelen av kvarlåtenskapen går till den efterlevande frun Gunnel. Det gemensamma barnet får ärva först när mamman går bort.

Laglott och arvslott – vad är det för skillnad?

Laglotten är den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid har rätt till och den motsvarar hälften av varje bröstarvinges arvslott. En bröstarvinge är barn, barnbarn och så vidare till den avlidne.

Bestämmelser kring laglott finns bland annat till för att försäkra att bröstarvingar aldrig blir lottlösa, oavsett vad som står i eventuellt testamente. 

Med andra ord: Bröstarvingar har alltid rätt till minst 50% av sin arvslott, oavsett vad eventuellt testamente säger.

Vi kan ta till ett exempel för att illustrera betydelsen av laglott vs arvslott:

Karin är gift med Urban. Tillsammans har de två barn. Karin har ett barn från tidigare äktenskap (särkullbarn). Tyvärr har hennes relation med detta barn varit mycket dålig de senaste 20 åren. Därför beslutade Karin att sätta de två barn som hon har gemensamt med Urban som förmånstagare för hela arvet. Hon kände dock inte till vilka begränsningar som fanns enligt lag.

En vacker dag dör Karin. Då hävdar särkullbarnet sin rätt till sin laglott. Eftersom Karin hade tre barn motsvarar varje arvslott en tredjedel av kvarlåtenskapen. Trots att särkullbarnet genom testamente fråntagits sin rätt till arvslott får det ändå sin laglott, vilket är hälften av arvslotten – eller 1/6 av kvarlåtenskapen.

OBS – jämkning av testamente krävs för att få laglott

Även om en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av arvslotten krävs ändå att han eller hon påkallar jämkning av testamentet ifall denna rätt inte respekteras.

En sådan jämkning måste ske senast inom sex månader från det att bröstarvingen tagit del av testamentet. Detta bör göras skriftligt. Alternativt går det att väcka talan i tingsrätten. Ta gärna hjälp av en jurist för att säkerställa att det går rätt till.

Vad ingår i en arvslott eller laglott?

All form av egendom som den avlidne haft kan ingå i arvslotten, tillika laglotten – både fast och lös egendom.

Här är några exempel:

  • Pengar på banken och kontanter
  • Aktier, fonder och andra värdepapper
  • Bostadsrätter
  • Fastigheter
  • Lösöre, exempelvis tavlor, möbler, dator, instrument, fordon med mera

Anlita en jurist för frågor kring arvslott och laglott

Undrar du vilken rätt du har till ett arv? Kan ni inte komma överens om hur arvet ska fördelas? Är du särkullbarn och vill jämka ett testamente?

Anlita en jurist eller advokat för att reda ut oklarheter och säkerställa att du inte går miste om din lagliga rätt till arv.

JuristMatch hjälper dig att hitta en duktig jurist på din ort. Du får rättlig vägledning och ett tryggt stöd genom hela processen.

Ja, jag vill bli kontaktad av en jurist och få hjälp med frågor kring arv

Vanliga frågor

Det är en arvtagares del av kvarlåtenskapen efter någon som avlidit. En synonym till arvslott är arvedel.

Laglott är den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten utgör hälften av arvslotten.

Det beror på hur släktskapsförhållandet ser ut i förhållande till arvsbalken. Utgångspunkten är att arvet delas lika mellan arvingarna i aktuell arvsklass.

Nej. Barn har alltid rätt till arv och det går därför aldrig att testamentera bort laglotten. Dock måste bröstarvinge kräva sin rätt till laglott inom sex månader ifall den avlidne föräldern har gjort barnet lottlöst genom testamente.

Ja, aktier och andra värdepapper ingår. Det gäller även aktier i privat ägda företag. Det kan dock finnas regler via kompanjonsavtal eller aktieägaravtal som reglerar arvtagares möjlighet att bli ny delägare i aktiebolag genom arv.