Arvsrätt – så fördelas arv

När någon dör fördelas den avlidnes arv i det som kallas för arvskifte. Hur tillgångarna ska fördelas kallas för arvsrätt. Den omfattar hur kvarlåtenskapen ska delas upp enligt den så kallade legala arvsordningen och eventuellt testamente.

I denna artikel tittar vi först på reglerna kring vilka som ärver enligt ärvdabalken. Här tittar vi också på vad som gäller om det finns testamente.

Därefter gör vi en översiktlig genomgång av det praktiska efter ett dödsfall – boutredning, bouppteckning, eventuell bodelning och slutligen arvskifte. Slutligen berättar vi vad som gäller vid arvstvist och hur du kan få hjälp av en advokat.

Läs mer
Hitta jurist på din ort

Vem ärver? – Detta händer med arv enligt arvsordningen

Det är arvsordningen enligt ärvdabalken som avgör vem som ärver när någon går bort. Ärvdabalken är den lag som reglerar arvsrätten i Sverige.

Vem som ärver beror på om den avlidne var gift eller inte, om eventuella barn är gemensamma eller särkullbarn och huruvida det finns ett testamente eller inte.

Det kan verka invecklat men vi ska försöka göra det enkelt och gå igenom olika scenarios – välj det som stämmer in i er situation:

Ifall den avlidne inte var gift är det arvsordningen som avgör vem som får ärva. Samma sak gäller om den som gått bort var sambo.

Arvsordningen kan delas in i tre så kallade arvsklasser. Först tittar man på om det finns arvingar i den första arvsklassen. Gör det de får de dela på arvet. Annars går man vidare och tittar i nästa arvsklass och därefter den tredje arvsklassen.

Viktigt – För att någon inom en arvsklass ska kunna ärva måste hela föregående arvsklass uttömmas först. Det räcker med att det finns en enda person inom en viss arvsklass för att denne ska få arvet. Lägre arvsklasser får vänta.

Så här är ser ”turordningen” ut:

1. Först ärver barn och barnbarn

Den första arvsklassen är den avlidnes bröstarvingar – barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare.

Ifall ett av barnen inte är i livet längre eller har frånsagt sig sitt arv ärver dennes eventuella barn eller barnbarn istället.

De som finns i denna arvsklass är de enda som aldrig blir utan arv, oavsett vad som står i eventuellt testamente. Bröstarvingarna har nämligen rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av respektive arvslott.

Läs gärna vår artikel om arvslott och laglott om du vill veta mer om hur detta fungerar.

2. Sedan föräldrar och syskon

Finns inga bröstarvingar är det istället den avlidnes föräldrar som får ärva.

Ifall en av föräldrarna avlidit innan sitt barn får eventuella syskon till arvlåtaren dela på denne förälders arvslott. Om någon av dessa syskon inte är i livet får dess avkomma ärva istället.

Saknas syskon får den förälder som fortfarande lever hela arvet.

För halvsyskon gäller att de får ärva om den gemensamma föräldern är avliden. Saknas helsyskon, syskonbarn eller föräldrar som fortfarande lever får halvsyskon eller eventuella efterlevande barn till halvsyskonet hela arvet. 

3. Slutligen kommer övriga släktingar

Om det inte finns någon som kan ärva i de två första arvsklasserna blir det aktuellt för resten av släkten att ärva.

Här hittar vi den avlidnes farföräldrar och morföräldrar. Ifall någon av dem är avliden är det deras barn som träder in istället. Med andra ord kan morbror, moster, farbror eller faster ärva den del som annars hade gått till den avlidne föräldern.

Däremot kan inte kusiner eller andra släktingar ärva, inte ens när någon av ovanstående personer avlidit. Kusiner och övriga släktingar har ingen istadarätt som det heter.

4. Vad händer om det inte finns några arvingar?

Saknas det släktingar med arvsrätt (släktarvingar) och det inte finns något testamente tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Om den avlidne var gift gör man i de flesta fall först en bodelning för att reda ut hur stor del av egendomen som tillfaller dödsboet. Vi tittar på hur det går till längre ner.

Ifall den avlidne var gift finns tre möjligheter:

  1. Inga barn
  2. Gemensamma barn med maken
  3. Det finns barn från annat förhållande (särkullbarn)

1. Den avlidne hade inga barn

Ifall den avlidne inte hade några barn behövs ingen bodelning. Den efterlevande maken får hela arvet.

2. Det finns gemensamma barn tillsammans med make

Var den avlidne gift och det finns gemensamma barn måste man göra en bodelning.

Den efterlevande maken får hela arvet, men med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att personen i fråga får använda det hur som helst, men inte ge bort det eller testamentera bort det.

De gemensamma barnen ärver först när den efterlevande maken avlider.

Undantaget är om skilsmässa pågår mellan makarna. Då är det samma arvsrätt som gäller som om den avlidne var ogift.

3. Det finns särkullbarn – barn som maken inte är förälder till

Finns barn som endast är den avlidne makens ska också bodelning göras efter dödsfallet. Som särkullbarn har man rätt att få ut sin del av arvet direkt, utan att behöva vänta tills styvföräldern har avlidit. Särkullbarn kallas även för utomäktenskapliga barn.

Något som inte alltid nämns är dock att särkullbarn också har rätt att avstå från sin förtur om de vill. Då ärver barnet i fråga först när styvföräldern också har dött. 

Om ni vill undvika att särkullbarn ärver viss egendom kan den skrivas över på maken genom äktenskapsförord.

Hur går det med arvsrätten om det finns ett testamente? Då gäller det istället för arvsordningen.

Detta bygger på principen att alla som är myndiga har rätt att bestämma vad som ska hända med ens egendom efter döden.

Denna rätt begränsas dock av en bestämmelse i ärvdabalken som säger att bröstarvingar alltid har rätt till minst hälften av sin arvslott. Detta kallas för laglott.

Dödsfall och arv – steg för steg

  1. När någon dör ska de efterlevande sköta dödsboet. Det är benämningen för en avlidnes tillgångar och skulder.
  2. Ansvariga för dödsboet kallas för dödsbodelägare och de är: Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (någon som ska få del eller hela arvet enligt testamente). Ifall det inte finns någon som har arvsrätt blir Allmänna Arvsfonden dödsbodelägare.
  3. Ifall dödsbodelägarna inte kan komma överens, inte har möjlighet att ta hand om dödsboet, ifall dödsboet är komplext eller omfattande eller om det finns andra skäl går det att ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten.
  4. Dödsbodelägarna eller boutredningsmannen går igenom dödsboet och sammanställer tillgångar och skulder skriftligen. Detta kallas för bouppteckning. Den får göras senast tre månader efter dödsfallet. Sedan ska sammanfattningen skickas in till Skatteverket inom en månad.
  5. Ibland behövs en bodelning i samband med bouppteckningen. Så är fallet om det handlar om ett gift par och det finns giftorättsgods (det vill säga inte enbart enskild egendom). Så är det också i ett samboförhållande om den efterlevande sambon begär det i samband med bouppteckningen. Dödsbodelägarna kan göra bodelningen om de är överens. Annars kan tingsrätten utse en bodelningsman (bodelningsförrättare).
  6. Efter att bouppteckningen (och eventuell bodelning) är klar ska arvet fördelas. Detta kallas för arvskifte. Här fördelas kvarlåtenskapen enligt arvsordningen och eventuellt testamente (vi beskriver detta i detalj här, i början av artikeln). Dödsbodelägarna upprättar och undertecknar en handling som klargör för arvsskiftet. Ifall dödsbodelägarna inte är överens kan tingsrätten utse en skiftesman. Har en boutredningsman redan anlitats kan samma person också skifta boet som det heter, det vill säga fungera som skiftesman. Finns testamentsexekutor angivet i ett testamente blir denne skiftesman automatiskt.

Arvstvist ­– orsaker & lösningar

Det är tyvärr inte helt ovanligt att en arvstvist uppstår efter att någon gått bort. Ofta är det syskon som inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas.

Varför uppstår arvstvist?

Arvstvister uppstår ofta på grund av okunskap om vilka regler som gäller. En del upplever att vissa arvingar stressar på för att få det ”överstökat” vilket kan göra att en känsla av osäkerhet smyger sig på. Ofta är kärnan att någon upplever sig orättvist behandlad. Det kan också vara mycket känslor inblandade efter att någon precis avlidit vilket inte gör saken lättare.

Det finns ett antal situationer då tvist är extra vanligt:

  • Otydligt testamente ­– kan tolkas på flera sätt.
  • Oklarheter kring testamentets giltighet och om det lever upp till formkraven.
  • Någon av arvingarna känner sig missgynnad.
  • En av arvingarna hävdar att den avlidne muntligen lovat en viss egendom.
  • Osäkerhet kring värderingen av fastigheter, onoterade aktier, antikviteter och annat.
  • Testamentet ger den avlidnes barn olika mycket i arv vilket väcker känslor och kan leda till att de som känner sig missgynnade blir extra noggranna i hur övrigt arv fördelas.
  • Den avlidne hade en ny make och konflikt uppstår med barnen.
  • När det finns egendom av extra högt värde, exempelvis en familjegård eller annan fastighet. Förutom det höga värdet kan vissa även önska att egendomen ska stanna i släkten.

8 tips för att undvika arvstvist

Det finns flera saker att göra för att undvika eller minska risken för arvstvist. Vi kan dela upp det i saker att göra i förväg och saker man kan göra efter dödsfallet.

Förbered för din egen bortgång:

  • Skriv gärna testamente för att klargöra vad som gäller. Se till att det är tydligt och fyller alla formkrav, inklusive tar hänsyn till bröstarvingars rätt till laglott.
  • Anlita en jurist för att försäkra att testamentet är korrekt så att det rimligen inte uppstår några oklarheter efter din död.
  • Förvara testamentet säkert, gärna hos en juristbyrå.

Efter att någon gått bort:

  • Ni som är dödsbodelägare bör samlas och gå igenom vad som ska göras. Första steget för att undvika arvstvist är att ni alla är med på vad som ligger framför er.
  • Har ni en historik av arvstvister, osämja eller misstro generellt sett är det klokt att redan från början ta hjälp av en boutredningsman från tingsrätten. Det är en neutral person som ansvarar för att upprätta dödsboet.
  • Du som individ kan med fördel även kontakta en advokat för att få råd om dina rättigheter, vilka möjligheter som finns och hur du kan agera.
  • Det kan också hjälpa om ni tillsammans pratar med en jurist för att få råd om hur ni genomför bouppteckning och arvskifte utan att bli osams.
  • Ni som är arvingar kan med fördel komma överens om en strategi för hur sakerna ska fördelas. Det är ofta enklare än att börja diskutera sak för sak. En strategi kan vara att dela upp egendomen i lika delar och sedan dra lott. Därefter kan ni byta enskilda saker med varandra, men då utan att någon ska känna sig tvingad. En annan strategi kan vara att lista allt på ett papper, inklusive överenskommet värde för varje ägodel. Sedan får ni i tur och ordning välja från listan.

Anlita en jurist för hjälp kring arv

Som du märker finns det många saker att ta hänsyn till kring arv och arvskifte. Lagen må vara tydlig, men det är inte sällan det uppstår frågor ­­– och tyvärr också att släktingar blir oense. 

Anlita en jurist eller advokat med god erfarenhet inom arvsrätt för att få hjälp med testamente, boutredning, bouppteckning, eventuell bodelning och arvskifte.

På så sätt går det hela snabbare, ni vet att allt går rätt till och ni får möjlighet ställa eventuella frågor till en fackkunnig person, vilket känns tryggt. Dessutom minimerar ni risken för osämja och tvist.

Skulle det finnas risk för arvstvist eller om det faktiskt blir en tvist, kan en advokat reda ut vad som är bäst för just dig i den situation du befinner dig i.

Ja, jag vill bli kontaktad av en jurist och få hjälp med arv och arvsrätt

Vanliga frågor

Man ärver enligt den så kallade arvsordningen vilken definieras av ärvdabalken. Förenklat är ordningen så här:

Först ärver eventuell make. Därefter gäller arvsordningen:

  1. Bröstarvingar
  2. Föräldrar och syskon
  3. Övriga släktingar

Om det inte finns ett testamente är det arvsordningen som gäller. Bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) har först rätt till arv om den avlidne inte var gift för då ärver den efterlevande maken. Därefter kommer föräldrar och syskon och sist övriga släktingar. 

Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, det vill säga minst hälften av sin arvslott, oavsett vad eventuellt testamente säger. Särkullbarn har rätt till sin del av arvet direkt.

Arvsrätten innebär hur kvarlåtenskapen (tillgångar minus skulder) från en avliden person fördelas mellan arvingar. Arvsrätten kan ändras via testamente, dock med vissa begränsningar vilka regleras genom lag.

Ja, eventuellt testamente gäller istället för arvsordningen. Dock har bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) alltid rätt till hälften av sin arvslott, vilket kallas för laglott. Ifall ett sådant anspråk görs måste berörda bröstarvingar jämka testamentet inom sex månader.

Förskott på arv innebär att en arvinge får en del av arvet medan arvgivaren fortfarande är i livet. Om en bröstarvinge får en gåva är huvudregeln att det ska betraktas som ett förskott på arvet och denne ska därför få mindre vid arvskiftet. Det är klokt att upprätta ett gåvobrev för att skapa tydlighet och undvika missförstånd.

Om du inte har barn och inte är gift är det dina föräldrar som ärver dig ifall de fortfarande lever. Om en förälder inte lever är det dina syskon (eller deras barn om ett syskon inte är i livet) som får denne förälders arvslott. Saknas föräldrar eller syskon kan mor- och farföräldrar ärva och därefter morbror, moster, farbror och faster.

Först ärver bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne. Om barn avlidit ärver barnbarn och så vidare i nedstigande led.

Du kan upprätta ett testamente, vilket då ersätter arvsordningen. Dock har dina barn alltid rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av arvslotten.

Syskon kan ärva varandra om det inte finns några andra arvingar enligt arvsordningen. Det vill säga om den avlidne inte har bröstarvingar eller föräldrar som är vid liv. Om en av föräldrarna är vid liv får syskon dela på den döde förälderns arvslott av det avlidne syskonet.

En arvslott motsvarar den andel av arvet som varje arvinge får. Är det två arvingar är det till exempel 50%. Är det fyra arvingar är det 25% och så vidare.

Sambor ärver inte varandra utan egendomen tillfaller den avlidnes arvingar. Dock kan den efterlevande sambon enligt sambolagen begära bodelning av den så kallade samboegendomen – gemensamt införskaffad bostad och bohag.

En sambo har, oavsett om det finns barn eller inte, rätt till halva samboegendomen, det vill säga gemensamt införskaffad bostad och bohag, dock alltid minst två prisbasbelopp. Övrig egendom tillfaller arvingarna enligt arvsordningen. Genom testamente går det emellertid att ordna så att sambo ärver allt om det inte finns några barn.

Ett adoptivbarn ärver och ärvs av sina adoptivföräldrar och deras släktingar. Vid adoption upphör rätten till arv mellan den adopterade och dennes biologiska föräldrar.

Ja, en arvinge kan avsäga sin rätt till arv medan arvlåtare fortfarande lever. Detta görs genom skriftligt avtal med arvlåtaren, alternativt genom att godkänna testamente. Man kan också avsäga sig sitt arv i samband med arvskiftet.