Bouppteckning

När någon dör ska ni som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Det är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Handlingen ska skickas in till Skatteverket senast inom fyra månader från dödsfallet.

Du kan göra bouppteckning själv eller ta hjälp av en jurist eller begravningsbyrå. I denna artikel berättar vi hur man gör och vad du behöver känna till.

Vad är bouppteckning? – Snabbguide

En bouppteckning är ett juridiskt dokument som visar vilka tillgångar och skulder en person som avlidit har. Den visar även vilka som är arvingar och testamentstagare (dödsbodelägare).

  • Bouppteckningen fungerar som en ”legitimationshandling” som visar vem som får företräda dödsboet. Den behövs för att dödsboet ska kunna sälja den avlidnes bostad, fastigheter, mark, aktier och värdepapper samt avsluta konton på banken. 
  • Bouppteckningen ska göras inom tre månader och skickas in till Skatteverket för registrering inom fyra månader från dödsdagen. Därmed blir det en offentlig handling.
  • Det är delägarna i dödsboet som ansvarar för att upprätta handlingen. Det brukar vara ett omfattande arbete.
  • Ni kan upprätta bouppteckningen själva, men den måste verifieras av två utomstående förrättningsmän. Vi rekommenderar att anlita en jurist så att det blir rätt – speciellt om den avlidne hade många olika tillgångar och/eller skulder.
  • Dokumentet används som underlag vid arvskiftet. Då fördelas kvarlåtenskapen enligt arvsordningen och eventuellt testamente så att var och en får sin arvslottDet är därför det är viktigt att det går rätt till.

Hur gör man en bouppteckning? – Steg för steg

  1. Kalla alla delägare i dödsboet: Arvingar och testamentstagare bör samlas till en så kallad bouppteckningsförrättning i god tid så att alla dödsbodelägare får chans att vara med.
  2. Utse två förrättningsmän: Dessa ska vara utomstående och finns till för att bevittna och skriva under dokumentet. Med utomstående menas att de inte får vara arvingar eller testamentstagare. Endast en av dem måste närvara men bägge måste skriva under.
  3. Utse en bouppgivare: Den person av de efterlevande som bäst känner till dödsboets egendomar och skulder utses till ansvarig för att sammanställa all information. Det är ofta make, sambo, barn eller annan närstående i familjen. Det går med fördel att använda en jurist istället för att utse en bouppgivare.
  4. Sammanställning av tillgångar och skulder: Använd en blankett från Skatteverket för att redogöra för den avlidnes tillgångar och skulder så som de såg ut vid dödsdagen. Ta även med information om eventuell livförsäkring. Ifall ni använder jurist behöver ni inte använda Skatteverkets mall.
  5. Underskrifter: När ni är klara med bouppteckningen skrivs den under av bouppgivaren och försättningsmännen.
  6. Skicka bouppteckningen till Skatteverket: Skicka in i original och bestyrkt kopia. Dessutom ska bestyrkta kopior av vissa handlingar skickas in samt kopior av övriga handlingar (se nedan).

Behåll originalet efter Skatteverkets godkännande

Efter att Skatteverket godkänt bouppteckningen får ni tillbaka originalet. Det är en värdehandling som ni ska behålla och den bör därför förvaras på säker plats. Orsaken är att detta original fungerar som dödsboets identitetshandling.

Året efter dödsfallet behöver dödsbodelägarna deklarera för den avlidnes inkomster innan dödsfallet.

Även inkomster som dödsboet haft under året (exempelvis utdelningar eller avkastning på aktier) ska också tas upp i deklarationen.

Skatteverket kommer att skicka deklarationsblankett till den adress som dödsboet är registrerat på.

Handlingar som ska bifogas med bouppteckningen

Förutom att ni ska skicka in bouppteckningen i original och som bestyrkt kopia till Skatteverket behöver ofta även andra handlingar skickas in i den mån de finns:

Bestyrkta kopior 

För följande handlingar krävs bestyrkta kopior, det vill säga att de har vidimerats:

  • Testamente
  • Fullmakter
  • Kallelsebevis (skriftlig kallelse till bouppteckningsförrättning)
  • Begäran om bodelning av eventuell efterlevande sambo 
  • Överlåtelser av arv (arvsavsägelser och arvsavståenden)
  • Andra relevanta handlingar

Kopior

För följande dokument räcker det att bifoga kopia (vidimering krävs inte):

  • Registrerat äktenskapsförord
  • Förordnande om boutredningsman
  • Förordnande om förvaltare eller god man
  • Kallelsebevis (ifall ni har postens kvitto på rekommenderat brev så duger det istället för vidimering)

Tips – Om den avlidne hade en make som avlidit tidigare och vars bouppteckning gjorts före 1 juli 2001 är det bra att bifoga den bouppteckningen också.

Ta hjälp av en jurist för bouppteckningen

Det är tillåtet med privat bouppteckning, att låta en privatperson ur dödsboet vara bouppgivare, men en bouppteckningsförrättning är ofta en komplicerad process. Samtidigt är en korrekt utförd bouppteckning en förutsättning för ett rättvist arvskifte.

Därför är vår rekommendation är att alltid anlita en jurist för er bouppteckning och låta arvodet bekostas av dödsboet.

JuristMatch hjälper er att utan kostnad få kontakt med en duktig jurist på er ort som har expertis inom just bouppteckningar och andra frågor kring dödsbo, deklaration och arvskifte.

Vanliga frågor

Hur lång tid sammanställningen tar beror på hur omfattande och komplexa den avlidnes tillgångar och skulder var samt hur effektiva ni är på att sammanställa informationen. Det kan gå snabbare ifall ni anlitar en jurist som har rutin på denna typ av ärenden. Efter att ni skickat in bouppteckningen till Skatteverket brukar handläggningstiden vara mellan 9 och 15 veckor.

Vill ni anlita en jurist brukar det ofta kosta mellan 5000 och 10000 kronor att göra en bouppteckning. Det lägre beloppet ifall dödsboet är enkelt, den övre prisuppgiften ifall det finns mer komplexa ägarförhållanden och skulder.

Delägarna i dödsboet ansvarar för att genomföra bouppteckningen. Den som har bäst insikt i den avlidnes tillgångar och skulder utses till bouppgivare (ansvarig för sammanställningen). Två utomstående förrättningsmän behövs för att bevittna handlingarna. Alternativt kan en jurist hjälpa er att göra bouppteckningen.

Efter att Skatteverket handlagt och registrerat bouppteckningen fungerar den som dödsboets legitimation. Den kan därmed användas för att avsluta konton, sälja tillgångar och utföra andra ärenden. Den ligger även till grund för arvskifte och bodelning.

Handläggningstiden varierar men ofta tar det mellan 9 och 15 veckor innan just era handlingar hamnar på en handläggares bord.

Den ska göras inom tre månader från dödsfallet och skickas in till Skatteverket senast inom fyra månader. En dödsboanmälan kan ersätta bouppteckningen ifall den avlidne saknar tillgångar och försäkringar för att täcka begravningskostnader med mera. I så fall ska dödsboet vända sig till Socialkontoret i den avlidnes hemkommun.

Kopian kan bestyrkas av vem som helst ur dödsboet, men originalet måste skrivas under av två utomstående förrättningsmän.

Alla släktingar som är arvsberättigade, efterarvingar och testamentstagare ska kallas. Make eller sambo ska också kallas. Det ska framgå i bouppteckningen vilka som närvarade.

Det är upp till dödsbodelägarna när arvskifte ska ske. Lagen anger ingen bortre gräns, förutom om den avlidne hade en jordbruksfastighet. I så fall måste arvskifte ske inom fyra år från dödsfallet.

Ni gör en bouppteckning själva genom att använda Skatteverkets blankett.

Originalet måste vidimeras av de två utomstående förrättningsmännen som utsetts. Kopia kan vidimeras av personer ur dödsboet.

Det är viktigt att meddela Skatteverket om ni av någon anledning inte kan genomföra bouppteckningen inom tre månader. Då finns möjlighet till anstånd. Hör ni inte av er till Skatteverket riskerar ni vite.

Det är dödsboet som bekostar eventuella kostnader för bouppteckningen.

Nej, det är inte tillåtet att tömma dödsboet på tillgångar, varken helt eller delvis. Det beror på att dödsboet är en juridisk person som äger tillgångarna. Att avlägsna tillgångar klassas som bedrägeri eller förskingring och är straffbart. Det är inte ens tillåtet att tömma dödsboet om alla dödsbodelägare är överens.

Lösöre är saker som går att flytta, exempelvis fordon, möbler, kläder, maskiner och kontanter. Däremot räknas inte pengar på banken, aktier och andra värdepapper som lösöre.

Gör en beställning via Skatteverket. Här hittar du formuläret.