Penningtvätt

Penningtvätt handlar om att dölja varifrån pengar egentligen kommer så att de kan användas utan att misstanke väcks. Det betyder att pengar som intjänats på brottslig väg kan användas som om de vore lagligt intjänade.

Samhället, det vill säga alla vi som bor i Sverige, förlorar varje år mycket pengar på att det förekommer penningtvätt. Dessutom är den en säkerhetsrisk genom att den göder kriminalitet som exempelvis narkotikahandel och finansiering av terrorism.

Vi skrev denna artikel av två skäl. Dels är den till för dig som vill veta mer om penningtvätt, vilka skyldigheter du har och hur den kan bekämpas. Dels finns det råd till dig som blivit anklagad för att ha tvättat pengar, inklusive näringspenningtvätt, och behöver komma i kontakt med en advokat.

Vad är penningtvätt?

Penningtvätt är en typ av ekobrott som handlar om att ”tvätta rent” pengar som införskaffats på olaglig väg så de kan användas som om de vore lagligt intjänade.

Penningtvätt används för att dölja varifrån pengarna kommer. Till exempel att röja att de kommer från narkotikahandel, smuggling, skattebrott eller bokföringsbrott, stöld, förskingring, spel eller den svarta marknaden i allmänhet.

Näringspenningtvätt innebär att pengar tvättas inom ramarna för en näringsverksamhet.

En stor kostnad för samhället

För några år sedan avslöjade Rapporten Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige att det tvättas runt 130 miljarder kronor varje år i det svenska finansiella systemet. Sannolikt är denna siffra högre idag.

Det innebär att kriminella lyckas tvätta ofantliga summor pengar. Dessa pengar används sedan för konsumtion eller till synes lagliga investeringar. Eller ännu värre – till att finansiera terrorism.

När penningtvätt förblir oupptäckt innebär det dessutom att den underliggande kriminella verksamheten tillåts fortsätta. Det medför kostnader för både samhälle och individer genom bland annat missade skatteintäkter, våldsbrott och utpressning.

Typer av penningtvätt

Det finns olika metoder som används för att tvätta pengar. Ofta används flera sätt samtidigt och i sofistikerade arrangemang i syfte att göra det svårt att bli upptäckt.

Här är några exempel på metoder:

En målvakt är en person som tar på sig civilrättsligt ansvar för en brottslig handling. Exempelvis kan en person upplåta sitt konto åt en annan som därefter genomför transaktioner. Detta kallas för penningmålvakt. Ibland är det systematiskt, andra gånger kan det vara så enkelt som att någon ber en vän att få använda Swish.

En annan typ av målvakt kallas för styrelsemålvakt. Det innebär att vara med i en styrelse eller agera som verkställande direktör utan att vara del av verksamheten. Det är inte ovanligt att personer blir utnyttjade på det sättet för att fungera som täckmantel för ekonomisk brottslighet. 

Pengar kan tvättas genom att någon ställer upp på att registrera sig som ägare för en bil som köpts för pengar som kommer från brott. Även detta räknas som en typ av målvaktsbrott.

Näringspenningtvätt innebär att en person medverkar till penningtvätt inom ramarna för en verksamheteller i större skala.

Det kan räcka att du inser att det fanns risk att pengarna kom från brottslig verksamhet för att göra dig skyldig till så kallad klandervärt risktagande. Ett exempel på detta är att ta emot en stor summa kontanter i ett företag.

Fastigheter kan användas för att tvätta pengar. Det kan exempelvis ske genom att en fastighet köps för en viss summa pengar men att köpekontraktet och de pengar som förs över via bank är mindre än det belopp som faktiskt betalas.

Efter något år säljs fastigheten till det belopp som först betalades men nu kan mellanskillnaden enligt köpekontraktet deklareras som en lagligt realiserad vinst.

Självtvätt innebär att en gärningsman själv tvättar sina pengar från egen brottslighet. Ett exempel på hur det kan gå till är att personen sätter in en stor summa pengar på sitt eget konto och samtidigt ser till att ha ”bevis” i form av en falsk handling för att ge sken av att det är en helt laglig transaktion.

För att försvåra upptäckt använder kriminella ibland penningtvätt i flera led. Olagligt intjänade pengar förs då igenom det finansiella systemet genom olika transaktioner för att dölja det egentliga ursprunget.

Det är inte ovanligt att kriminella använder internationella kontakter där flera aktörer på global nivå är med i tvätten. Det faktum att vissa länder har svagare rättsliga system och lagar eller finansiella system med luckor gör det lättare att komma undan med denna typ av arrangemang.

Penningtvättslagen

Det finns två lagar i Sverige som särskilt reglerar penningtvätt:

  1. Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism: Denna lag kallas till vardags för penningtvättslagen. Denna lag definierar vad som gäller för vissa typer av företag som förväntas att, utan dröjsmål, rapportera misstänkta fall till Finansinspektionen. Här hittar du denna lag.
  2. Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott: Denna lag definierar att det är brottsligt att tvätta pengar. Den handlar också om vilka rättsliga konsekvenser penningtvätt och finansiering av terrorism kan få. Här är denna lag.

Vem är skyldig att anmäla misstänkt brott?

Enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism från 2017 är företag inom vissa branscher skyldiga att anmäla misstänkta transaktioner till Finanspolisen (FIPO).

Här är några exempel på verksamheter som omfattas:

  • Banker
  • Livförsäkringsrörelse
  • Företag som hanterar handel med värdepapper
  • Bolag som behöver tillstånd hos Finansinspektionen
  • Fondbolag
  • Företag som tillhandahåller betaltjänster
  • Företag som ger ut bostadskrediter eller konsumentkrediter
  • Skatterådgivare
  • Revisorer
  • Jurister
  • Valutaväxlare
  • Spelbolag
  • Vissa auktionskammare och konstförmedlare

OBS – Listan ovan är inte uttömmande. Se hela listan i lagen.

Denna typ av bolag är skyldiga att anmäla sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Dessutom stipulerar lagen en rad krav på dokumenterade rutiner, bland annat kring kundkännedom.

Så anmäler du penningtvätt

Om du misstänker pågående eller planerat penningtvättsbrott kan du anmäla det. De verksamheter som omfattas av Lag (2017:630) måste anmäla det.

  • Företag skickar anmälan till Finanspolisen: fipo@polisen.se.
  • Privatpersoner skickar anmälan till Polisen: Här finns instruktioner.

Det går alltid att tipsa Polisen eller Finanspolisen anonymt. Vill du däremot göra en anmälan (och därmed få uppföljning på vad som hänt med ditt ärende) måste du ange dina personuppgifter.

Du behöver inte ha bevis på att penningtvätt faktiskt ägt rum. En låg misstankegrund räcker.

Tänk på att du som verksamhetsutövare enligt lag inte får berätta för någon att du skickat en anmälan till Finanspolisen.

Är du osäker kring vad du bör göra i just din situation rekommenderar vi dig att ta kontakt med en bra advokat eller jurist.

Straff för penningtvätt

Penningtvättsbrott har en straffskala som går från böter till fängelse i högst sex år:

  • Ringa penningtvättsbrott: Böter eller fängelse i högst 6 månader.
  • Ringa näringspenningtvätt: Böter eller fängelse i högst 6 månader.
  • Penningtvätt: Fängelse i högst 2 år.
  • Näringspänningtvätt: Fängelse i högst 2 år.
  • Grovt penningtvättsbrott: Fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.
  • Grov näringspenningtvätt: Fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år.

Dessutom kan pengar tas i beslag under pågående utredning. När någon döms kan pengar och egendom förverkas. Det innebär att gärningspersonen blir fråntagen de pengar som tvättats eller den egendom som varit föremål för pengatvätten.

Beslut om förverkande kan även drabba andra som inte varit delaktiga i brottet. Har den som tvättat pengar exempelvis köpt en dyr klocka för tvättade pengar och gett bort den i present kan en domstol besluta att mottagaren måste lämna ifrån sig den.

Vem ansvarar för att bekämpa penningtvätt i Sverige?

Det svenska systemet för att kämpa mot penningtvätt och finansiering av terrorism består av två delar:

  1. Förebyggande
  2. Brottsbekämpning

I den förebyggande delen ingår företag och enskilda yrkesutövare samt ett antal myndigheter. Syftet med detta system är att hindra att element av penningtvätt kommer in i det svenska finansiella systemet.

Olika myndigheter (beroende på bransch) har i uppdrag att se till att detta regelverk efterlevs.

brottsbekämpningen deltar följande brottsbekämpande myndigheter:

  • Polismyndigheten
  • Ekobrottsmyndigheten
  • Skatteverket
  • Säkerhetspolisen
  • Åklagarmyndigheten
  • Tullverket

Det är polisen som samordnar detta arbete.

Anlita en advokat för frågor kring penningtvätt

JuristMatch hjälper dig att komma i kontakt med en erfaren advokat som är specialiserad på penningtvätt.

Det kan finnas många skäl att ta kontakt med en jurist:

  • Du är ett offer för kriminell verksamhet
  • Du har uppmärksammat misstänkt verksamhet i ditt företag eller hos kund
  • Du har blivit anklagad för penningtvätt eller näringspenningtvätt
  • Du är involverad i kriminalitet och vill hitta ett sätt att ta dig ur

I samtliga fall är en duktig jurist en förutsättning för en rättvis process där du får hjälp av en expert som tar sig tid att se problemet från ditt perspektiv.

Ska du köpa ett företag kan du få hjälp att utföra en due diligence i syfte att upptäcka denna typ av risker.

Vanliga frågor

Penningtvättsbrott är när illegalt förvärvade pengar görs legitima genom olika transaktioner för att dölja deras härkomst. Målet är att försvåra spårningen av pengarnas brottsliga ursprung.

Att ”tvätta pengar” innebär att göra olagligt förvärvade pengar legitima genom olika transaktioner för att dölja deras olagliga ursprung.

Näringspenningtvätt är när ett företag eller en person i ett företag medverkar till att tvätta pengar inom ramen för verksamheten.

Riktmärket för grovt penningtvättsbrott är drygt fem prisbasbelopp.

Preskriptionstiden är 5 år för vanligt penningtvättsbrott. För grovt penningtvättsbrott är preskriptionstiden 10 år.

Organiserad brottslighet är den främsta orsaken.