Förskingring

Förskingring är när någon som genom arbete, överenskommelse eller uppdrag fått ta hand om pengar eller annan egendom men väljer att behålla dessa för egen vinning och på den andres bekostnad.

Det är ett brott med en straffskala som löper från från böter (ringa förskingring) till fängelse i upp till sex år (grov förskingring).

I denna artikel berättar vi vad förskingringsbrott är och så ger vi exempel på olika situationer. Vi berättar om vilka straff som kan bli aktuella.

Vi berättar också om hur du kan få hjälp av en advokat – oavsett om du har blivit utsatt för förskingring eller har du blivit anklagad för att ha förskingrat pengar.

Vad är förskingring?

Förskingring är en typ av ekobrott som innebär att behålla någon annans pengar eller annan egendom för egen vinning efter att ha blivit anförtrodd att handskas med dem. Det handlar om att missbruka sin förtroendeställning för att komma över någon annans pengar eller egendom.

För att det ska klassas som förskingring måste den som utför brottet vinna på det medan brottsoffret förlorar pengar genom handlingen.

Tre rekvisit för förskingring

Förskingring definieras i 10 kap 1 § i Brottsbalken (Brb). Där sammanfattas det vi beskriver i inledningen ovan genom tre så kallade rekvisit, vilka måste uppfyllas för att ett brott ska klassas som förskingring:

  1. Gärningsmannen har tidigare fått besittning till egendomen: Med andra ord ­– någon ska ha fått ta hand om någon annans egendom, exempelvis pengar, och med skyldighet att redovisa eller ge vidare egendomen.
  2. Tillägnelseuppsåt: Det ska finnas ett så kallat tillägnelseuppsåt vilket betyder att den som förskingrar egendomen har som syfte att behålla den (i motsats till att lämna tillbaka den ­­– att låna den).
  3. Förmögenhetsöverföring: Den som tar egendomen ska bli rikare medan den som utsätts för brottet ska bli fattigare.

Två typer av förskingring

I kommentarer till Brottsbalken går att läsa att det finns två typer av förskingring:

  • Sakförskingring: När någon är skyldig att utgiva egendom.
  • Penningförskingring: När någon är skyldig att redovisa pengar.

Det finns inga minimibelopp för endera angivna i lagen.

Exempel på förskingring

  • En person som arbetar med ett företags bokföring väljer att inte redovisa hela vinsten och lyckas genom trixande föra över motsvarande summa till sitt privata konto. Här kan det samtidigt vara tal om bokföringsbrott.
  • En kassör behåller en liten del av dagskassan för eget bruk.
  • En anställd gör varuinköp för sin arbetsgivares räkning men behåller en del av varorna för eget bruk.
  • Någon blir anförtrodd att köpa en sak åt en annan men lämnar inte tillbaka hela växeln utan påstår att saken kostade mer än vad den faktiskt gjorde.
  • En person hyr en bil och för sedan ut den ur landet och säljer den.
  • Kassören i en förening väljer att inte redovisa alla föreningspengar som kommer in i kassan utan stoppar undan en del till sig själv istället.

Hur kan man upptäcka och förhindra förskingringsbrott?

Vissa arbetsplatser är mer utsatta än andra för förskingring. Det finns dock en hel del man kan göra för att upptäcka, förhindra eller i varje fall minska risken för att denna typ av brott inträffar:

  • Rätt personal: Viktigast är att vara noggrann i rekryteringsprocessen för att attrahera rätt typ av folk.
  • Bra intern dialog: Ett effektivt HR-arbete med regelbundna samtal med medarbetarna skapar förtroende och kan hjälpa till att upptäcka när något verkar avvika från normen.
  • Utbildning: Utbilda medarbetarna i företagets policy och procedurer. Det är ett lämpligt tillfälle att informera om att denna typ av brott förr eller senare upptäcks och kommer att anmälas.
  • Bra rutiner i bokföringen: Med robusta bokföringsrutiner blir det lättare att upptäcka förskingring på ett tidigt stadium.
  • Revision: Även företag som inte omfattas av revisionsplikten kan ha nytta av att anlita en revisor för att upptäcka förskingringsbrott.
  • Intern kontroll: I verksamheter med särskilt hög risk kan det vara relevant att upprätta rutiner för intern kontroll för att upptäcka eventuella brott på ett tidigt stadium.
  • Mjukvara: Det finns IT-verktyg som varnar för transaktioner eller beteendemönster som avviker från normen.
  • Due diligence: Om du ska köpa en verksamhet kan du genom en noggrann due diligence i tid upptäcka ifall det finns risk för ekobrott i form av förskingring, skattebrott, bokföringsbrott, penningtvätt eller övriga brott i verksamheten.

Straff

  • Ringa förskingring: Böter eller fängelse i högst 6 månader.
  • Förskingring enligt normalgraden: Fängelse i upp till 2 år.
  • Grov förskingring: Fängelse i 6 månader till 6 år.

Det kan handla om ringa förskingring om värdet på det som förskingrats är litet eller om det finns andra förmildrande omständigheter. Tidigare kallades detta för undandräkt.

Grov förskingring kan bli aktuellt som brottsrubricering om gärningspersonen missbrukat ansvarsfull ställning, använt falsk handling eller vilseledande bokföring. Det kan också vara fallet om handlingen varit av särskilt farlig art eller handlat om betydande belopp. Om till exempel en advokat eller redovisningskonsult förskingrar en klients medel är det sannolikt grov förskingring.

Angränsande brott

Ett brott kan ibland först verka handla om förskingring men i själva verket är det en annan typ av brottsrubricering som gäller. Så kan det bli om någon av de så kallade rekvisiten (villkoren) för förskingring inte är uppfyllda.

Här är de brottsrubriceringar som kan vara aktuella istället för förskingringsbrott ifall någon av rekvisiten inte är uppfyllda:

  • Olovligt förfogande (4 § BrB): Liknar förskingring men förhållandet mellan brottsoffer och gärningsperson behöver inte grundas i ett förtroendeförhållande. Med andra ord räcker det att ha annans egendom i besittning och att brottsoffret lider ekonomisk skada för att dömas för olovligt förfogande.
  • Olovligt brukande (7 § BrB): När någon utan lov använder annans egendom vilket samtidigt medför skada eller olägenhet. Blandar gärningsmannen ihop egendomen med sin egen så att det inte går att skilja på den är det sannolikt olovligt förfogande enligt ovan, inte olovligt brukande.
  • Fyndförseelse (8 § BrB): Att inte anmäla hittegods eller andra saker som man fått i besittning av misstag eller av en tillfällighet klassas som fyndförseelse. Man är dock inte skyldig att anmäla hittegods om man inte flyttat på det eller tagit med sig det.

Det kan även röra sig om andra, mer avlägsna, men ändå i viss mån relaterade brott:

  • Stöld: Om gärningspersonen inte haft tillåtelse att förfoga över egendomen handlar det istället om stöld. För att dömas för stöld krävs ett tillägnelseuppsåt vilket innebär att tills vidare behålla egendomen som om man vore dess ägare.
  • Egenmäktigt förfarande: Om gärningspersonen tagit eller använt något utan att först be om lov men utan avsikt att behålla det handlar det om egenmäktigt förfarande. Exempelvis att låna grannens gräsklippare och sedan lämna tillbaka den.
  • Bedrägeri: Om gärningspersonen vilseleder motparten att själv utföra en handling som leder till förlust för densamme och vinst för gärningspersonen klassas det som bedrägeri.

Anlita advokat för hjälp vid förskingring

Har du blivit utsatt för förskingring? Eller har du blivit anklagad för att ha förskingrat någons egendom? Då har du sannolikt nytta av en duktig advokat som kan vara vid din sida för att navigera rätt bland lagar, bestämmelser och eventuellt avgörande i domstol.

JuristMatch hjälper dig att hitta en kompetent jurist med lång erfarenhet av förskingringsärenden. Kontakta oss och beskriv ditt ärende i korthet så får du som regel kontakt med en advokat inom 24 timmar på vardagar.

Vanliga frågor

Enligt brottsbalken (BrB) betyder förskingring att en person olovligen och i strid med sin förtroendeskyldighet disponerar över eller tar egendom för egen vinning samtidigt som den berättigade lider ekonomisk skada.

Straffet för grov förskingring är fängelse i sex månader upp till sex år.

Det finns en viktig skillnad mellan förskingring och bedrägeri och det är vem det är som utför handlingen. Vid bedrägeri luras offret att själv utföra en handling som leder till ekonomisk skada. Är det förskingring är det istället gärningspersonen som utför handlingen.

Vid bedömning om egenmäktigt förfarande är grovt tas hänsyn till om handlingen inneburit våld eller hot om brott, alternativt om den varit av särskilt farlig eller hänsynslös typ, handlat om betydande värden eller inneburit synnerligen påtaglig skada.

Värt att nämna är att egenmäktigt förfarande inte är samma sak som förskingring med den främsta skillnaden att gärningspersonen vid egenmäktigt förfarande inte avser att behålla den egendom som tagits.